Elanvändningen i Sverige minskade under 2008 jämfört med året innan, visar preliminär statistik. Elproduktionen ökade samtidigt. Dels från vattenkraften, dels från vindkraften som redovisar en 38-procentig ökning till 2 TWh.
Sverige nettoexporterade under 2008 2 TWh el, till skillnad från 2007 års nettoimport.
Kärnkraften svarade 2008 för 42 procent av den svenska elproduktionen.
· Kraftig ökning av el från vindkraft
· Kärnkraft 42 procent av produktionen
· Svensk nettoexport på 2 TWh
Elanvändningen i Sverige var 2008 totalt 144 TWh vilket var en minskning med knappt 2 procent jämfört med 2007. Industrin minskade sin användning med nästan 2 procent till 56,4 TWh. Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin, som är den bransch som har störst elanvändning, minskade sin användning med drygt 2 procent till 22,6 TWh. Även för stål- och metallverk och transportindustri blev det en minskad elanvändning motsvarande cirka 6 respektive 9 procent. Kemiindustrins användning blev oförändrad, medan gruvor och mineralindustri ökade sin användning med knappt 7 procent. Området bostäder service m.m. minskade sin elanvändning med drygt 2 procent till 69,0 TWh jämfört med året innan.
Vindkraften ökade 38 procent och kärnkraften minskade 4,7 procent
Produktionen av el ökade med drygt en halv procent till totalt 146 TWh. Ökningen kan främst hänföras till produktionen av el från vattenkraft, vilket ökade med 4,3 procent till 68,3 TWh trots att de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp till normala nivåer.
Produktionen av el från kärnkraft minskade med 4,7 procent till 61,3 TWh. El från vindkraft fortsatte sin snabba ökning och ökade med 38 procent till 1,97 TWh. Tillförseln av el från konventionell värmekraft uppgick år 2008 till 14,3 TWh, en ökning med strax över 3 procent.
Utbytet av elkraft med utlandet resulterade i ett överskott, det vill säga en nettoexport på cirka 2,0 TWh för 2008 (året innan nettoimport på 1,3 TWh). Bruttoöverföringen av el från Sverige blev oförändrad jämfört med 2007 (14,7 TWh) medan bruttoöverföringen till Sverige minskade med 20 procent till 12,7 TWh.
Kommentarer:
Det är fullständigt orimligt att vi som elkunder skall betala ett elpris som till stor del speglar det för tillfället högsta genereringspriset i stället för en snittkostnad för alla genereringssätten sammanvägda.
Under 2008 förbrukade vi i det här landet ca 160 TWh el inklusive förluster (ca 11 TWh). Detta innebär att vid dagens elpris (allt inkluderat) på runt 1 kr/kWh omfattar våra elaffärer totalt ca 150 miljarder om vi tar bort förlusterna.
Om man baserat på en kvalificerad uppskattning av produktionskostnaden - den verkliga kostnaden vill ju ingen berätta - där vattenkraft åsatts 10 öre/kWh (68 TWh), Vindkraft 80 öre (2 TWh), Kärnkraft 17 öre (61 TWh) samt de olika slagen av konventionell värmekraft 40 öre (14 TWh) så fås med hänsyn tagen till genererad energi per genereringssätt en snittpris på ca 17 öre/kWh för alla sammanvägda.
Nordpools snittpris per kWh under motsvarande tid var 43,123 öre/kWh. Bortsett från att processindustrin troligen får marginellt bättre priser så är nog Nordpools snittpris en ganska relevant nivå för hela kundkollektivet.
Detta innebär att elbolagen totalt synes debitera oss ca 80 miljarder för leverans av el som det totalt kostar ca 25 miljarder att producera och runt fantastiska 18 miljarder att distribuera. Detta ger en vinstmarginal på 37 miljarder.
Förlusterna, som vanligen används som ett av huvudmotiven för den höga distributionskostnaden, utgörs – som framgår ovan – av ca 11 TWh vilket produktionskostnadsmässigt skulle speglas i 1,76 miljarder, dvs. mindre än en tiondel av de ca. 18 miljarder som sannolikt debiteras ut.
Altså utgörs sannolikt minst hälften av ”distributionskostnaden” av ren vinst (finns ingen konkurrens – nätägaren kan uppenbarligen sätta vilket godtyckligt pris som helst) – vilket ytterligare ökar totala vinstmarginalen till runt 46 miljarder.
Utöver detta tar staten in runt 50 miljarder i form av energiskatt och moms på elenergi och energiskatt (jodå, ni läste rätt – man får förutom att betala energiskatt också betala moms på energiskatten).
Ovanstående ”beräkning” gör inget anspråk på att vara någon exakt vetenskap men storleksordningarna bör vara någorlunda rätt.
Baserat på detta måste det ses som orättfärdigt att ta ut dessa vinstmarginaler för en nödvändig nyttighet som från grunden byggts upp av de svenska skattebetalarna och de svenska elkunderna FÖR de svenska skattebetalarna och tillika elkunder.
Svar från Energimyndigheten
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/03/svar-fran-energi-myndigheten.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar