fredag 3 april 2009

USAs Energi dilemma

USA får idag ca 20% av all sin elektricitet från 104 st kärnkraft. Inga av dessa kärnkraftverk har byggts efter 1979. Idag får alltså 20% av sin elektricitet från kärnkraftverk som är minimum idag 30 år och i snitt ca 40 år gamla. Enligt den Amerikanska energi experten Dan Scotto har dessa anläggningar som i realiteten byggdes med utgångspunkten att de skulle hålla i 30 år därmed nått en punkt där dessa pga ständiga underhålls arbeten, driftsstörningar osv ständigt och gradvis kommer att producera allt mindre el. Scotto anser det dessutom som högst troligt att man tom kommer att inom en 10 år period tvingas att tom ta några av dessa anläggningar ur drift.

Mest utsatta områden i USA för ev kommande elektricitets störningar anser Scotto är nord östra samt syd östra delarna av landet. Det Scotto nu anser är viktigast för USA är att skapa incitament för el producenter att bygga nya kärnkratverk. Detta stavas enligt samme man - högre elpris.

Redan idag är USAs el system känsligt inte bara vad gäller el produktionen utan även vad gäller själva transmissionen. Flera incidenter ex har redan inträffat där ledningar skadats och som resultat har miljoner av amerikaner drabbats av timslånga elavbrott. Generellt är just USAs el distribution ansatt av en kombination av gammal utrustning, hög utnyttjande grad, väder och vind. Ffa syd östra USA är drabbat av ex ständigt återkommande orkaner. Tillförlitligheten i systemet anser Scotto idag ligger runt 50% från att bara för lite drykt 5 år sedan ha legat på runt 75%. Avregleringen i USA av elmarknaden anser Scotto är orsaken, då detta i realiteten inneburit att industrin med detta fragmenterats markant.

Avregleringen i USA har i realiteten inneburit att el priset i landet senaste fem åren har gått upp redan ca 25% men Scotto anser att man från dagens nivåer kan förvänta sig en fördubbling av dagens elpris kommande fem år. Scotto ser en snitt ökning av amerikansk el efterfrågan kommande år på ca 1 till 1,5% årligen samtidigt som alltså allt fler av de gamla verken kommer att gradvis och i allt högre grad minska ner sin produktion pga driftsstörningar, underhåll och service.

17 nya ansökningar om att bygga nya kärnkraftverk har lämnats in sedan ca mitten av 2007 samtidigt som industrin nu försöker att förlänga livslängden på existerande anläggningar till upp till 60 år.

USAs totala uran förbrukning ligger idag på ca 50 miljoner pounds årligen. Av detta producerar USA genom egen uran brytning ca 4 miljoner pounds resten dvs 46 miljoner pounds importeras från utlandet. Ca 90% av all amerikans uran import kommer från Ryssland och man har sedan en tid ett mycket prismässigt förmånligt avtal det sk megatons to megawats avtalet där Ryssarna konverterar gamla kärnvapens strids spetsar till uran för fredligt bruk. Programmet startades 1993 och beräknas att pågå till 2013 med ambitionen att till dess ha ”konverterat” ca 500 metric ton. Enbart detta avtal (det finns fler avtal med Ryssarna) beräkas idag stå för ca 50% av det uran som används till de amerikanska kärnkraftverken. Vad som händer efter 2013 när detta avtal upphör är idag oklart. Men i korthet kan sägas att USA vill fortsätta medans Ryssland är skeptiska. Följande citat säger en del om läget:

Rosatom, the government corporation that regulates the Russian nuclear complex, is on record saying that it has no intention of continuing to downblend HEU after 2013.”

Intressant dessutom att Ryssarna själva som idag är en av världens största uran exportörer tecknat avtal med en annan stor uran producent, Australien om framtida uran leverans. Man kan fråga sig om Ryssland avser att göra någon typ av ”corner” av uran världs marknaden eller om man helt enkelt ser framför sig ett så pass ökat inhemskt behov av uran att man tom kommer att behöva importera?

Så här uttryckte det Putin själv I samband med avtalets undertecknade:

During the Sovietera, we built about 30 major reactors in nuclear power stations in Russia," Putin said. "In the coming 15-20 years we are planning to build about the same amount, and of course for these purposes we need this Australian uranium. As regards supplies to other countries, if such a need arises, our own resources will suffice."

Ryssarna kommer alltså febrilt dels att bygga egna reaktorer till vilka de har behov av att säkra sina uran leveranser samtidigt som landet dessutom bygger anläggningar I andra länder och till vilka man önskar kunna levererar uran även till dessa:

At home, the Kremlin wants to raise the nuclear industry's share of electricity generation from the current 16 percent to 25 percent by 2030. Abroad, Russia aims to win contracts to construct and fuel a quarter of the new nuclear reactors being built around the world.But there's a problem. Moscow is short of the uranium needed to realize its plans. Australia, by contrast, has 40 percent of the world's known uranium reserves and is one of the world's largest exporters. But until now, it could not sell any of that uranium to Russia.

To date, Russia has discussed building nuclear power plants with China and India, as well as Egypt, Morocco, Namibia, and Vietnam.Moscow has agreements to supply nuclear fuel to 13 different countries and currently furnishes half of the uranium used in U.S. nuclear power plants, through an agreement with Washington that uses fuel from dismantled Russian nuclear weapons
.”

Sammantaget ger detta en bild där det måste ses som orealistiskt att USA kan räkna med framtida tilldelning av Ryskt uran i alla fall i några större mängder eller till dagens låga pris nivåer.

För att ytterligare komplicera bilden för USA så har ett annat land, Kanada som idag är en stor uran exportör tvingats se världens största outvecklade uran gruva – Cigar lake – pga av en olycka tvingas stänga ned alla produktions planer till ca 2011. Dock för någon månad sedan kom följande press meddelande från Cameco som äger gruvan:

"We no longer anticipate production in 2011 and are assessing the impact of the August 2008 inflow on the planned production date and capital cost estimate. We will provide new estimates, after the mine has been dewatered, the condition of the underground has been evaluated, and the resulting information has been incorporated in a new mining plan."

För att sätta in det i perspektiv är det jämförbart med att 8.4 miljon fat olja skulle försvinna från marknaden per dag. Det motsvarar vad Saudiarabien producerar.

The mine was forecast to produce 18 million pounds of uranium per year at full production, equivalent to more than 10% of global uranium demand and more than 16% of 2005 global uranium production. By 2011, 40% to 50% of new production was slated to come from Cigar Lake.

Givet att detta nu är en av många förseningar och att man nu denna gång inte ens kommer med antagande om när produktionen kan sätta igång igen så är en högst rimlig fråga om man nu inte måste räkna bort Cigar Lake för överskådlig framtid?

Utmaningarna relaterat till att bygga ny kapacitet i alla led relaterat till kärnkraftsproduktion är betydande. Tillstånds förfaranden, miljöhänsyn och komplexiteten inte minst tekniskt gör att det tar lång tid att ex bygga nya reaktorer från ax till limpa mellan ca 10-15 år, och att starta ny uran brytning. Det finns utmaningar i alla led. Ett konkret exempel är det faktum att man idag i USA har några gruvor färdiga för uran produktion där alla relevanta tillstånd nu är på plats men där operatören väljer att inte starta produktion då man för att få acceptabelt marknadspris inte bara säljer själva uran malmen utan bästa pris erhålls efter förädling dvs sk yellow cake. Det senare fås efter det att malmen processats i en sk kvarn. Idag finns ingen sådan kvarn kapacitettillgånglig enligt acceptabla kommerciella villkor och med detta blir således denne operatör tvungen att på egen hand bygga en egen kvarn. Man hoppas att alla tillstånd för att kunna påbörja konstruktionen kan vara klara under andra kvartalet 2011. Själva byggnationen beräknas sedan ta lite drykt ett år. I bästa fall således beräknas detta uran kunna komma ut på marknaden först mitten av 2012.

Sammantaget ger detta en bild av komplexiteten relaterat till att snabbt få fram tillräcklig kapacitet.

Så följdfråga blir hur USA skall kunna säkra sin framtida el försörjning givet alla dessa utmaningar? Lägg till detta det faktum att USA idag till ca 50% får sin el genererad från stenkol och om nye presidenten Obama nu menar allvar med att minska koldioxid utsläppen kan förvänta oss politiska beslut i syfte att minska ned och fördyra amerikansk stenkols genererad el. Bifogat hittar ni en analys genomförd av Svenske forskaren Mikael Höök samt Kjell Aleklett och publiserad helt nyligen i International Journal of Coal Geology. I denna framgår att USAs kol produktion ser ut att komma att nå sin topp om redan ca 20 år om inte massiva investeringar initieras och nödvändiga politiska beslut tas om att även börja bryta kolreserverna i Montana.

USA har dessutom idag en känt problem i det faktum att landet importerar ca 70% av all den olja landet konsumerar. USA importerar dessutom mycket olja idag från grannen Mexico (idag importerar USA tredjen mest från Mexico) som nu ser ut att gå från att vara en netto olje exportör till att istället bli en netto olje importör redan ca slutet av 2010. Samtidigt minskar även exporten pga av produktions relaterade problem från en annan av USAs stora olje exportörer, Venezuela. Detta är nu bortfall som nu USA snabbt måste ersätta med olje import från andra länder.

Man kan således konstatera att energi utmaningen för USAs framtida energi försörjning är formidabel. Dels måste åtgärder vidtas för att försöka fasa över nuvarande olje baserade transporterna till elektricitet, dels måste man uppgradera sin nuvarande el infrastruktur och investera i ny kapacitet samtidigt som även utnyttjandet av stenkol för el produktion av politiska skäl kommer att regleras. De geopolitiska utmaningarna relaterat till att säkerställa tillgången av fossil energi såväl som uran kommer att vara betydande.

Återstår då en utbyggnad av en kombination av ny förnyelsebar teknologi, kanske ffa vind kraftverk och solcells baserat, en total modernisering och utbyggnad av hela USAs el distributions nät samt utbyggnad av kärnkraften. Frågan är bara hur lång tid detta kan förväntas ta och sedan till vilken kostnad? Ytterligare ett krav naturligtvis är att säkerställa den finansiella marknadens funktion på ett sätt som säkerställer och möjliggör effektivt allokering och fördelning av nödvändigt resurser på ett optimalt sätt. I tillägg till detta relevant prisildnings mekanismer relaterat till olja, stenkol och uran för att möjliggöra för alternativen att komma fram.

Idag och givet oljepriset kraftiga nedgång minskar dessutom investeringarna i konventionella olje projekt. OPEC fördröjer nu 35 projekt till efter 2013 av 150 planerade och Kanadensisk oljesand (mining) enligt senaste analys från merryl Lynch visar att kräver ett oljepris på $80/fat för att vara lönsam.

Redan ca 2014-2016 beräknas dagens fem största netto olje exportörer (Saudie Arabien, Förenade Arab Amiraten, Iran, Norge och Ryssland) som idag står för ca 50% av all världens olje export ha minskat sin olje export med 50%. Ca 2031 beräknas samtliga dessa inte längre kunna exportera någon olja alls. Klarar USA en total omställning av sitt energisystem inom dessa ramar och om man i tillägg till olje problematiken även kan tänkas har perioder med utmaningar relaterat till kärnkrafts produktion tillgång på uran så väl som för fossila bränslen?

Givet den pågående finansiella oron, givet de förseningar relaterat till ny produktion av konventionell olja och givet de problem marknaden idag har att allokera tillräckliga finansiella medel till nya förnyelsebara teknik projekt kan man konstatera att denna finansiella kris ur ett strikt amerikanskt framtida energi perspektiv inte kunnat inträffa vid ett mer olämpligt tillfälle än just idag.

Historical trends in American coal production and a possible future outlook
"Using the recoverable reserves as an estimate of what is realistically available for production will yield a coal output of around 1400 Mt by 2030 through the rest of the century. This would require a massive development of the coal reserves in Montana, as they are the largest undeveloped reserves remaining for future exploitation. Unless this happens, US coal production could reach a peak around 2030.

To summarize the geologic amounts of coal are of much less importance to future production than the practically recoverable volumes. The geological coal supply might be vast, but the important question is how large the share that can be extracted under present restrictions are and how those restrictions will develop in the future. Production limitations might therefore appear much sooner than previously expected. "http://www.tsl.uu.se/uhdsg/Publications/USA_Coal.pdf

"Montana also has large deposits of lower-quality coal (sub-bituminous and lignite), but these have not been tapped. The current state governor, Brian Schweitzer, is pushing for development of these resources using gasification and carbon sequestration technologies, but there are reasons to doubt whether this will occur soon or on a meaningful scale. Montana’s coal contains salts that will almost inevitably find their way into the environment if widespread surface mining occurs, contaminating rivers and creating problems for cattle ranching—the state’s economic engine and a locus of considerable political clout." http://www.theoildrum.com/node/4061

Putin Signs Uranium Agreement In Australia
http://www.rferl.org/content/article/1078563.html

Russia: Deal Set To Free Up Sale Of Australian Uranium
http://www.rferl.org/content/article/1078557.html

Governments Approve New USEC-Russian Agreement-U.S. and Russia Approve New Market-based Pricing Terms to Convert Warheads to Nuclear Fuel-
http://www.usec.com/NewsRoom/NewsReleases/USECInc/2002/2002-06-19-Governments-Approve-New-USEC.htm

The fallacy of the Megatons to Megawatts program
http://www.thebulletin.org/web-edition/columnists/pavel-podvig/the-fallacy-of-the-megatons-to-megawatts-program

Oil Investment Woes During the Downturn
http://www.aspousa.org/index.php/2009/02/oil-investment-woes-during-the-downturn/


Inga kommentarer: