torsdag 23 april 2009

Hon blev årets tekniktjej

Mänskligheten, vare sig vi vill det eller inte, är uppenbart delad. En del kallas män en del kallas kvinnor. Det finns uppenbara fysiska skillnader mellan bägge dessa grupper, det går inte att förneka. Frågan är om det även finns skillnader i det mentala? Har dessa olika grupper olika behov?

Vissa sk genusforskare antar ex att Tiina Rosenberg hör till denna kategori anser att det inte finns skillnader alls och allt bara är en uppfostringssak. Vi ger pojkar bilar och flickor dockor och voiala de blir pojkar eller flickor.

Jag som far till tre söner har alltid varit lika oförstående inför denna typ av resonumeng. Verkligheten ser så uppenbart annorlunda ut. Men det är väl med genus forskare som med national ekonomer, dietister och Livsmedelsvers anställda, man kan bevisa vad som helt i "vetenskapens" namn. Det gäller bara att avgränsa sig tillräckligt i sin teoretiska modell.

Hur som helst att kvinnor uppmuntras att ta steget in på de domäner som traditionellt sett tillhört männen är uppenbart. Tjejer som gillar teknik och grabbiga grejer uppmuntras och omtalas i positiva ordalag. Slående är hur få motsvarande positiva omnämnanden som ges för killar som gör det omvända, satsningar för att pojkar skall lära sig sy etc.

Vilka signaler ger detta till tjejer när man eg genom att ringakta traditionellt kvinnliga inriktningar och sysslor hela tiden pekar på det positiva att göra mer "manliga" ting. Borde man i realiteten inte stärka det som traditionellt sett avsets vara kvinnligt, höja dess status istället för att som nu egentligen säga att detta är något man skall bort ifrån?

Hur har då denna "satsning" utvecklat sig? I stort sett så är läget helt och fullständigt oförändrat. Kvinnor vårdar och har hand om omsorg men i det offentligas regi. Dvs det de gjorde tidigare lagade mat, tog hand om barn, städade, skötte sjuka hemma gör de nu mot betalning. Men någon eg uppvärdering av detta arbete som allt som oftast sker i det tysta, i bakgrunden har inte skett. Vare sig lönemässigt eller vad gäller status. När konjungturen viker skall det satsas på väg och husbygge, ROT avdrag och annat traditionellet manliga sektorer.

Kvinnor dock i näringslivet och på ffa högre poster är mycket, mycket ovanliga och faktum är att de är mer ovanliga i Sverige än i många andra länder ex USA.

Ett "problem" som sällan uppmärksammas dock är att ex all utbildning ffa på de lägre nivåerna och i de högre nivåerna inom ffa språk idag nästan till 100% är kvinno dominerade. Det kommer nu fram allt mer forskning som tydligt pekar på att det kan ha en kraftigt negativ påverkan på ffa pojkarnas resultat i skolan. Pojkar får i snitt betydligt lägre betyg än flickor i samma ålder men de presterar i snitt lika bra och tom bättre på de nationella proven. Paradoxalt nog så höjer sig pojkarnas betyg i snitt när de har manliga lärare.

Manlighet är idag närmast ett skällsord. Att vara man är lika med att vara förtryckare, oresonlig, aggresiva potentiella våldsverkare. Manlighet istället borde som ideal att sträva efter vara förknippat med att vara renhårig, ärlig och rakryggad.

I dag i stockolms innerstad är dominansen nästan fullständig av flickor och med endast undantags vis några få pojkar i klassen i de skolor med human inrikning som har de högsta intagnings kraven.

Sammantaget har vi fått en soppa där vare sig män eller kvinnor kan känna stolthet för sin tillhörighet och där män skall sträva efter att vara "omanliga" och där kvinnor möjligheter att uppskattas bottar i deras sträva efter att göra det som män gör. Är detta en positiv utveckling?

Kan det tom vara så att när kvinnor försöker att ta för sig i traditionellt manliga sektorer och då genom att emulera män i realiteten bara blir sämre kopior av män oförmögna att tillföra mervärde? Kanske istället de genom att tillföra något annat, något nytt till dessa verksamheter skulle kunna ha betydligt större möjligheter?

Hon blev årets tekniktjej
http://www.svd.se/naringsliv/jobbet/artikel_2691743.svd

Rapporten: http://www.svt.se/content/1/c6/95/24/08/IFAU_rapport.pdf

Då jag personligen är en omotiverad svensk grabb pallade jag bara läsa sammanfattningen:

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks om skillnaden mellan slutbetyg och provresultat är systematiskt korrelerad med kön och etnisk bakgrund. Registerdata över resultat på nationella prov och slutbetyg i svenska, engelska och matematik för elever i årskurs 9 i Sverige mellan åren 2001 och 2005 används.

Resultaten är följande: flickor får generellt högre slutbetyg i svenska, engelska och matematik än pojkar med samma provresultat.

Utlandsfödda får högre slut-betyg i svenska och matematik än svenskfödda med samma provresultat.

Inga kommentarer: