måndag 6 april 2009

Ryssland och Kina eteblerar strategiskt energi sammarbete

Från att ha balanserat på ruinens brant har Ryssland rest sig och de senaste årens höga oljepris i kombination med ökad export har medfört att Ryssland nu har världens tredje största valutareserv.

Men Kina har ännu större reserver. Till skillnad mot Ryssland är det inte olja som fyllt på den kinesiska kassakistan utan enorma exportinkomster. Man har nu världens största valutareserv. Nu när världen darrar under den nuvarande ekonomiska krisen kan Kina agera. Sedan flera år tillbaka kan vi se att man investerar i allt som är kopplat till energi och råvaror. Man vet att energi är basen för varje lands välfärd.

Kinas premiärminister Wen Jiaboa har varit i Moskva och träffar sin kollega Putin. Trots de enorma valutareserverna och de senaste årens enorma olje- och gasinkomsterna behöver Ryssland låna kapital till nya investeringar. Nu har man nu hittat en ny vän, Kina. Man har enats om att skall garantera Ryssland lån vars storlek är kopplad till den mängd olja som i framtiden kommer att flyta från Ryssland till Kina och avtal har nu undertecknats där 300.000 fat per dag, det vill säga 5% av dagens Ryska export skall till Kina.

Den Ryska oljeproduktionen minskar och med denna exporten. Enligt beräkningar som gjorts kan vi förvänta oss att den om 10 år bara är hälften av vad den är idag då den inhemska konsumtionen kommer att öka och produktionen minska. Kina tar nu altså allt större del av denna ständigt minskande olje kaka ju längre tiden går.Redan om 10 år kommer dessa 300.000 fat motsvara 10% av Rysslands hela olje export.

Kinerserna agerar här strategiskt och långsiktigt. Att Kina har haft en exempellös tillväxt har undgått få och lika så att Kina i allt högre grad nu dessutom ser ut att ersätta USA som världens tillväxtmotor är det många tecken som tyder på. Dessutom nu när USA verkar ha en lång, lång väg att gå innan man fått ordning på sin egen ekonomi och valuta så hittar man nu många indikatorer som visar att Kina redan nu kan ha påbörjat sin återhämtning.

USA förbrukar idag 25% av den globala oljeproduktionen men man har bara ca 5 procent av världens befolkning. Kina däremot konsumerar 8 procent av världens olja men har ca 21% procent av världens befolkning. Lägg sedan till detta att USA idag importerar ca 70% av all den olja man konsumerar och att motsvarande siffra för Kina nu med snabba steg närmar sig ca 45% (ca 35% import av gas), att Kina svarat för ca. 40 % av den totala global efterfråge ökningen på olja de senaste fyra åren och man frågar sig varifrån skall bägge dessa länder fortsättningsvis få sin olja från? Det kan ju vara bra att notera att ungefär 75% av världens oljereserver hittar man idag i Mellanöstern.

Med nu den konventionella oljeproduktionen i världen som nått sin topp och givet att vi from nu måste leva med det faktum att detta denna gång i historien inte är efterfrågan utan istället tillgången på oljan som dikterar villkoren för världens ekonomiska utveckling så är det intressant att se hur nu Kina etablerar ett strategiskt samarbete med just Ryssland, världens idag näst största olje producent.

Att USA har en något annorlunda approach i mellanöstern har väl undgått få. Men att det där handlat om att säkra olje tillgång i världens oljerikaste region mha militära medel är tydligt. Att detta kostar på inte minst ekonomiskt men även politiskt är även detta klart. Frågan är nu bara hur länge USA orkar att hålla sig kvar i denna region och om man inte givet sitt agerande där historiskt snart bränt alla skepp? Detta samtidigt som Kina i allt högre grad kommer att bli än mer beroende av olje import och därmed har anleding att prioritera en säker och pålitlig och ständigt ökande tillgång på framtida oljeleveranser.

Jämför USAs militära agerande i Irak och Georgien med Kinas mer samarbetsorienterade erbjudande där de med sina pengar istället ger tillgång till lån och infrastruktur uppbyggnad och det är inte svårt att inse vilken metod som har störst möjlighet att lyckas långsiktigt.

Kinas samarbete med Ryssland ställer dessutom nu krav på att EU som region nu verkligen kan hitta former för konsktuktivt samarbete med världens råvaru rikaste nation. Om man inte lyckas så blir helt enkelt tilldelingen av dessa därefter. Och givet att Europas egna olje tillgångar är små (och minskande) i förhållande till de behov man har, att EU i hög grad är ytterst beroende av Ryska energi gas och olje leveranser, uran, inte att förglömma kommer snart att ställa denna problematik på sin spets.

Russia, China sign $25 billion energy deal
http://www.youtube.com/watch?v=J5p0OSWZ50o

Russia turns off Europe's gas taps - again
Why hasn't the EU devised a strategy to deal with the Russian threat, after years of energy security talk generating nothing but hot air? Partly because western Europeans have bought into the myth that debt-laden Gazprom "is a normal commercial concern" faced with a Ukraine that is "chaotic, unreliable and a gas thief". In reality Gazprom's just "a political weapon" in Russia's ongoing dispute with Ukraine.
http://www.moneyweek.com/news-and-charts/economics/russia-turns-off-europes-gas-taps-again-14424.aspx

Russia's Gazprom looks to Asia, US after EU rebuff
Russian state-run gas giant Gazprom, angered at being left out of a transit deal between Ukraine and the EU, has threatened to turn to US and Asian markets, a newspaper reported Thursday.
http://www.eubusiness.com/news-eu/1238670122.01

Viktor Khristenko told the Financial Times, in an interview published on October 19, that the EU should not "fear money or rank it depending on the country of its origin," adding that Russia could diversify its industrial and energy cooperation by turning to Asian and Pacific countries if an "energy curtain" closes around Europe.
http://en.rian.ru/analysis/20071030/85910903.html

Inga kommentarer: