Så här långt i biologin defenieras arv som enbart våra gener. Eller rättare sagt de gener vi har defenierat som DNA sekvenser ger oss vårt arv av anlag, positiva som negativa och att vi sedan har att leva med just dessa vare sig vi vill eller inte under vår levnad. Ingenting i stort sett vi kan göra åt detta och därmed defenierar våra gener de förutsättningar vi har att skapa vårt eget liv.
Med sk EpiGenetik ställer sig nu forskare frågan om det kan finnas mer bakomliggande detta? Är det verkligen så att de kromosomer vi får via våra föräldrar när vi skapas och som sedan är grunden för våra gener dvs koder av DNA och som med detta är grunden för vårt arvsanlag är något som sedan under vår levnad inte alls påverkas av våra liv, erfarenheter och kost?
Epigenetik handlar om att inlärda beteende under livet kan gå i arv till nästa generation genom att genernas uttryck ändras, till exempel att de slås av eller på.
Detta i sin tur skulle sedan vara ett bevis på att Darwinismen teori där utveckling sker genom slumpmässig mutation och naturligt urval måste revideras. Epigenetiken verkar snarare vara ett bevis för att signaler från miljön kan påverka genernas uttryck, även om inte själva generna förändras utan snarare bara deras funktion.
Generna i människokroppen kan enligt denna teori stängas av eller sättas på. Så dels har vi dels DNA sekvensen men i tillägg till detta dessutom möjligheten att varje gen sedan i sin tur kan sättas på eller stängas av som i sin tur bestämms av omgivande faktorer och erfarenheter.
Epigenetiken ger det genetiska materialet en möjlighet att anpassa sig efter förhållandena i omgivningen under en individs levnad. Forskning har visat att vinterkylan ger upphov till strukturella förändringar i kromatinet, som tystar blomningsgenerna hos vissa typer av krasse. Dessa gener aktiveras igen på våren, när de längre dagarna och värmen stimulerar till fortplantning.
Miljön kan också utlösa epigenetiska förändringar, som påverkar kommande generationer. Nyligen har laboratoriestudier på inavlade möss visat hur förändringar i kosten kan påverka avkomman. Pälsen kan bli brun, gul eller spräcklig, beroende på hur agouti-genen metyleras under den embryonala utvecklingen. När dräktiga honor matades med metylrika kosttillskott, som folsyra och vitamin B12, utvecklade deras ungar huvudsakligen brun päls. De flesta av ungarna i kontrollgruppen (där honorna inte fick något tillskott) hade gul päls.
Det är uppenbart för oss att de handlingar vi gör under vår levnad påverkar vår omgivande miljö. Om vi skitar ner i vattenet, förstör vi vårt driksvatten, om vi förorenar vår luft försämras kvaliten på den luft vi andas och att vi med detta också har ett ansvar för kommande generationer för hur vi hanskas med vår jord är konkret och uppenbart. På samma sätt kan vi mha detta synsätt kring Epigenetik sägas även vara ansvariga fö på det sätt vi förvaltar våra egna gener under vår levnad inte bara för oss själva utan även för kommande framtida generationer, våra egna barn och barnbarn. En viktig komponent i detta är relaterat till den föda, den mat vi stoppar i oss. Ytterligare en anledning alltså att lämna livsmedels och kemi industrins produkter kvar på butikshyllan och att alltid se till att de aldrig hamnar i inköpskorgen.
The Ghost In Your Genes - Part 1
http://www.youtube.com/watch?v=GOid4jrCeFE&feature=PlayList&p=571A16CD5B775589&index=0&playnext=1
Hur kan epigenetiken påverka våra liv?
http://epigenome.eu/sw/1,3,0
En stimulerande barndom påverkar inte bara hjärnan positivt under uppväxten. Stimulansspåren går också i arv genetiskt till nästa generation, åtminstone hos möss, visar amerikanska forskare i tidskriften Neuroscience.
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/amnessida.asp?programID=406&Nyheter=1&grupp=4278&artikel=2611099
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar