Joel Salatin driver tillsammans med sin son Daniel en gård som heter Polyface Farm (se länk nedan) i Shenandoah Valley, Virginia, USA. Gården består av 100 acres (ca 40 hektar) av betesmark och 450 acres ca 180 hektar) skog.
Det är den till den här gården Michael Pollan begav sig på en veckas studie besök och som han skriver om i sin bok ”The omnivore’s dilemma” och som han även berättar om i den video presentation jag lagt in på denna blogg tidigare (se länk).
Genom att arbeta enligt en filosofi på sin gård där gräset utgör själva grunden för verksamheten och där sedan ett halvt dussin olika djurarter används i ett symbiotiskt produktions förfarande kan Salatin från denna gård under ett år producera 25.000 pounds (11.338 kg) av nötkött, 50.000 pounds (22.675 kg) fläsk, 12.000 gödkycklingar, 800 kalkoner, 500 kaniner och 360.000 ägg.
Det är en imponerande mängd som denne bonde kan producera från dessa ca 40 hektar gräs varje år. Ännu mer imponerande blir det när man inser att han gör detta i ett system som möjliggör att hans marker för varje år som går blir bördigare, får ännu bättre näringshalter och där inga kemiska tillsatser vare sig för bekämpning av skadedjur, insekter osv eller artificiella gödningsmedel tillförs hans jordar.
Begreppet ”gräsbonde” är ett relativt nytt begrepp inom Amerikanskt jordbruk. Det var 1984 när redaktören för en Amerikansk tidskrift ”Stockman” idag ”Stockman grass farmer” åkte på studiebesök till får bönder på Nya Zeeland som begreppet myntades och introducerades i Amerika. En grupp av människor bla Joel men även Jim Gerrish en bonde från Idaho som gav konceptet det passande namnet ”management intensive grazing”, Joe Robinson som studerar hälso fördelarna av att äta kött från gräsätande djur osv. Basen för detta var dock ett arbete som en fransk agronom André Voisin presenterade i ett arbete publicerat redan 1959 kallat ”Grass productivity” där han dokumenterade och bevisade att endast genom att ha rätt mängd gräsätare vid rätt tillfälle så kunde betesmarkerna producera avsevärt mycket mer gräs (och med detta mer kött och mjölk) än vad någon trodde var möjligt.
Enligt Salatin så på en Amerikansk genomsnittsgård utgör kostnaden för olja, bensin ca 50% av gårdens totala kostnad. På hans gård är motsvarande siffra istället ca 5% av totala kostanden. Han har helt enkelt byggt upp ett system som baserar på solenergi och fotosyntesen snarare än kemikalier och fossila bränslen.
” The simplest way to capture the sun’s energy in a form food animals can use is by growing grass: “These blades are our photovoltaic panels,” Joel says. And the most efficient – if not the simplest – way to grow vast quantities of solar panels is by management-intensive grazing, a method that as its name implies relies more heavily on the farmer’s brain than on capital – or energy intensive inputs. All you need, in fact, is some portable electric fencing, a willingness to move your livestock on to fresh pasture every day.”
Varför blir det då så produktivt med ”management intensive grazing?
”The imporant thing to know about any grass is that its growth follows a sigmoid, or S , curve, Joel explained. He grabbed my pen and notebook and began drawing a graph, based on the one that appears in Voisin’s book. “This vertical axis here is the height of our grass plant, okay? And the horizontal axis is time: The number of days since this paddock was last grazed.” He started tracing a big S on the page, beginning in the lower left-hand corner where the axis met. “See, the growth starts out real slow like this, but then after a few days it begins to zoom. That’s called the “the blaze of growth”, when the grass has recovered from the first bite, rebuilt it’s reserves and root mass, and really taken off. But after a while”- the curve leveled out and around day fourteen or so-“it slows down again, and the grass gets ready to flower and seed. It’s entering a period of senescence, when the grass begins to lignify (get woody) and becomes less platable to the cow. “What you want to do is graze pasture right at this point here “- he tapped my pad sharply-“ at the very top of the blaze of growth. But what you never, ever want to do is to violate the law of the second bite. You can’t let your cows take a second bite of grass before it has had a chance to fully recover”.
“Management intensive” it is. Joel is constantly updating the spreadsheet he keeps in his head to track the precise stage of growth the farm’s several dozen paddocks, which range in size from one to five acres, depending on the season and the weather. The amount of time it takes a paddock to recover is constantly changing, depending on temperature, rainfall, exposure to the sun, time of year, as does the amount of forage any given cow requires, depending on its size, age, and stage of life: a lactating cow, for example, eats twice as much grass as a dry one.
As destructive as overgrazing can be to a pasture, under grazing can be almost as damaging, since it leads to just right – grazing the optimal number of cattle at the optimal moment to exploit “the blaze of growth “ yields tremendous amounts of grass, all the while improving the quality of the land. Joel calls his this optimal grazing rhythm “pulsing the pastures” and says that at Polyface it has boosted the number of cow days to as much as four hundred per acre; the county average is seventy. “In effect we’ve bought a whole new farm for the price of some portable fencing and a lot of management”.
Detta låter som en saga, för bra för att vara sant. Ett långsiktigt hållbart ekologiskt jordbruk som dessutom är högproduktivt och som endast utnyttjar högst minimala mängder fossilt bränsle. Det måste vara drömmen för inte bara oss konsumenter utan även för våra myndigheter. Men så här säger Joel Salatin om den saken
” Me and my folks who buy my food are like the Indians – we just want to opt out. That’s all the Indians ever wanted – to keep their tepees, to give their kids herbs instead of patent medicines and leeches. They didn’t care if there was a Washington, D.C, or a Custer or a USDA; just leave us alone. But the Western mind can’t bear an opt-out option. We’re going to have to refight the Battle of the Little Bighorn to preserve the right to opt out, or your grandchildren and mine will have no choice but to eat amalgamated, irradiated, genetically prostituted, bar coded, adulterated fecal spam from the centralized processing conglomerate”
I sverige köper undertecknad kött från sin lokale gräsbonde Korna betar gräs året om. Köttet smakar ljuvligt gott och är mycket närings rikt med exakt rätt proportioner av omega3/Omega6 fettsyrorna. Han har sedan tidigare fått godkänt för slakt på gåden och djuren slipper de plågsamma transporten de annars utsätts för till de ohyggligt stora helt industrialiserade slakterierna i Skara eller Linköping. Om ni bara visste de bekymmer och hinder som vårt kära Livsmedelsverk dock lägger på denna verksamhet och vilka standigt nya regler och kostnader de har förmågan att presentera för denne bonde så skulle ni alla tycka det var fullständigt obegripligt. Djurvänligare hantering och bättre liv än vad dessa kossor har finns bara inte. Livsmedelsverket vill dock inte veta av verksamheten vad det verkar och i takt med att nu vi i sverige snart bara har två slakterier kvar, att alla djur skall transporteras dit så hindras alla de som försöker arbeta på andra sätt mha administrativ tungrodda pålagor, obegripliga regler och kostsamma tillståndsförfaranden. Kanske snart dags att ta sig en funderare på om Livsmedelsverket alls behövs och vilken funktion detta verk eg har? Vems intressen är det de eg värnar om? Inte är de oss konsumenter eller naturlig djurhållning de har för ögonen så mycket är säkert.
Polyface Farm
http://www.polyfacefarms.com/
Sissy Farmer (Joel Salatin on Forgiveness)
http://se.youtube.com/watch?v=jHOYn6RjCLY
Joel Salatin - Virginia
http://se.youtube.com/watch?v=p5496QhWIWU&feature=related
Framtidens jordbruk
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/01/framtidens-jordbruk.html
Köttskolan
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2008/11/kttskolan.html
Människans mat ur ett evolutionärt perspektiv
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2008/12/mnniskans-mat-ur-ett-evolutionrt.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar