Jörgen Vesti Nielsen Överläkare, Karlshamn

Jörgen Vesti Nielsen Överläkare, Karlshamn:

Hypotesen om mättat fett gick sitt segertåg i den västliga världen under många år. Trots mängder av data som direkt falsifierade den, växte den oemotståndligt till och blev ett paradigm som inte längre behövde bevisas. Med tanke på att mättat fett är inkorporerat i allt levande på denna jord, är det en obiologisk, orimlig hypotes.

Denna hypotes har fått oanade konsekvenser. Sedan mitten av 70-talet har den dominerat och har medfört kostråd till alla som går ut på att reducera fettintaget. Detta betyder i sin tur en höjning av kolhydratintaget. De stora mängderna stärkelse i den rekommenderade kosten till diabetiker, som alltså blir till ren glukos i tarmkanalen, ger onödig hyperglykemi och ökar därför frekvensen av komplikationer. Någon evidens för att denna kost skulle medföra en sänkning av komplikationsfrekvensen eller ha hälsomässiga fördelar finns inte.

I den första långtidsstudien för diabetiker har vi nu studerat detta problem. Resultaten visar att en sänkning av kolhydratmängden för diabetiker är det effektivaste sättet att behandla hyperglykemi. Det är också det effektivaste sättet att behandla övervikt hos typ 2 diabetiker.
http://www.nutritionandmetabolism.com/content/3/1/22

Våra resultat talar starkt för att just den till diabetiker rekommenderade dieten är en viktig orsak till frekvensen av metabolt syndrom med typ 2 diabetes. Dessutom bekräftar resultaten att just denna diet är den viktigaste enskilda orsaken till hyperglykemi och komplikationer. http://www.medikament.nu/PDF-filer/9-10-04/diabetes.pdf

Också vid typ 1 diabetes har fettparadigmet haft stor negativ betydelse. Diabetes Control and Complication Trial visade att frekvensen allvarlig hypoglykemi var omvänt relaterad till HbA1c, och att en hög insulinförbrukning var en viktig riskfaktor för allvarlig hypoglykemi. Ett alltför svängande blodglukos med risk för allvarlig hypoglykemi blir därför det vanligaste hindret för att få ned HbA1c till önskat område. En hög insulinförbrukning är en följd av ett högt intag av kolhydrater (stärkelse). Absorption av injicerat insulin kan variera med upp till 30 %, och estimeringen av mängden kolhydrater i en måltid kan variera med upp till 50 %. Sådana slumpmässiga osäkerheter ger stora variationer i input i systemet och därmed stora oönskade variationer i output och blodglukoshalter. En stor input ger numeriskt stora fel och en liten input små fel.

Även en måttlig sänkning av kolhydraterna i kosten med motsvarande anpassning av insulindoserna ger för typ 1 diabetikern en markant stabilare blodglukoskurva och därmed ett lägre HbA1c.
http://www.ujms.se/abstract.xsql?dbid=74

Den rekommenderade diabetesdieten med sin höga kolhydrathalt är sannolikt det enskilt viktigaste hindret för att uppnå önskad glykemisk kontroll hos ett stort antal individer med typ 1 diabetes. Dessutom är den en viktig riskfaktor för allvarlig hypoglykemi.

DCCT-Studien har sedan visat att hyperglykemi är den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död för typ 1 diabetiker. Detta är viktiga vetenskapliga resultat. Men om de skall komma diabetikern till godo, är ändringar i tankesätt och behandlingsmetoder nödvändiga.

Vi har sett att även långt gångna komplikationer, t.ex. invalidiserande nervskador, kan gå helt tillbaka efter några års optimal glukoskontroll. Vi har också sett, att en sådan enbart har varit möjlig genom att använda kolhydratreduktion som en del av behandlingen. I dessa fall kan vi med säkerhet säga, att dagens dietråd till diabetiker har varit huvudorsaken till åratals lidande på grund av nedsatt funktionsförmåga och nervsmärtor.

Fetthypotesens baksida är de okända personliga kostnaderna för diabetiker.

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/41166.pdf

Denna fallrapport visar att lågkolhydrat–högfettdiet förbättrade glykemisk kontroll, minskade kroppsvikten och sannolikt hade förebyggande effekt mot terminal njursvikt hos en överviktig patient med typ 2-diabetes.

Vidare öppnar sig möjligheten att fetma orsakad av en kombination av högkolhydratkost och insulinbehandling kan ha medverkat till patientens sviktande njurfunktion.
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=9920