stavas Lars EO Svensson, Vice Riksbankschef. Denne super teoretiker som nu lämnar ifrån sig 15 sidiga analyser och rapporter från Riksbanken som är så fullständigt baserade på teoretiska akademiker resonemang och modeller att ingen vettig räntehandlare längre kan ta dessa på allvar.
Vad tror eg denne fantom idiot? Att negativ ränta skulle simulera svensk real politik? Hur? Tom en barnunge begriper väl att en helt exportdominerad ekonomi som den Svenska givet världs ekonmin är idag inte stimuleras på något sätt av inhemska ränte sänkningar. Alla förstår att istället bygger dessa idag helt felaktigt satta centralbanks räntor upp gigantiska missallokeringar i den inhemska ekonomin, precis som vi nu har sett tidigare i den baltiska fastighetskrisen och nu även på den svenska bostadsmarkanden i innerstäderna.
Nu när länder som Australien och Norge redan höjt sina räntor och allt fler länder i klara ordalag redan börjar att tala om exit strategier så går denna total tossiga virrhöna ut och diskuteras tom negativ ränta.
Okey visserligen är väl denna intervju ett teoretiskt resonumeng utan eg bäring på vad Riskbanken i relaiteten avser att göra framöver. Men även en sådan akademisk diskussion är idetta läge helt och fullständigt feltimat: Även om det skulle vara så att ALLA redan begriper att det går att sätta negativa räntor rent teoretiskt så inte är det väl en relevant diskussion som en Vice Riksbanks Chef skall föra i media idag och givet vad som just nu försigår i vår svenska ekonomi?
Detta bekräftar bara för marknaden det den visserligen redan vet - att denne Svensson är en superteoretiker som inte alls är förankrad i verkligheten. Akademiker hör hemma med sina teoretiska diskussioner och avgränsingar i den akademiska världen. I Riksbanken, om vi nu övht skall ha någon skall ma ha människor fast förankrade i vetskapen om hur man på bästa sätt ordnar förutsättningarna för den reala ekonomi som möjligt och hur man undviker spekulativa bubblor. Svensson är en belastning för Sverige och Riksbanken.
""Inte otänkbart med negativ reporänta"
2009-11-12 14:11
Erfarenheterna det senaste året visar att måttligt negativa räntor inte behöver leda till några problem för det finansiella systemet. Än så länge har dock ingen centralbank gjort något försök med negativ styrränta, men det är inget som behöver vara otänkbart. I Sverige skulle det räcka att föra ned reporäntan till noll.
Det säger vice riksbankschefen Lars EO Svensson i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.
"Det är inget som helst principiellt problem, det är bara att betalningarna går åt andra hållet", säger han.
Riksbanken har redan nu negativ ränta på den del av bankernas tillgodohavanden som inte tas upp i de finjusterande operationerna, det handlar om mycket begränsade belopp, men det visar att negativ ränta inte utgör något problem.
"Det har ju blivit internationell uppmärksamhet om att vi har negativ inlåningsränta, men det är inga problem. Det är bara så att bankerna får betala för att deponera hos oss i stället för att vi betalar dem", säger Lars EO Svensson.
På finansmarknaden har det också tidvis varit så stark efterfrågan på korta statspapper, på grund av att investerare har flytt från risk, att investerare har valt att betala mer för en placering till exempel amerikanska Treasury- bills än vad de fått ut när värdepapperet förfallit, vilket motsvarar investering med negativ ränta.
"Räntor är ju bara ett sätt att uttrycka nuvärde... Det är inga problem för marknaden att handla med växlar (med nominellt värde på 100 miljoner kronor) som har ett pris på 101 miljoner kronor vilket motsvarar en ränta på minus 1 procent.", säger Lars EO Svensson
Han har sedan tidigare klargjort att han tycker att den så kallade nollränterestriktionen har överdrivits. Enligt Lars EO Svensson borde det inte behöva bli någon rusning till bankerna för att ta ut sedlar och mynt om räntan skulle sättas i ett måttligt negativt territorium.
Att spara i sedlar och mynt innebär att man får noll kronor i ränta, men givet att man måste beakta kostnaderna för att skydda kontanterna, kostnader för värdeskåp, larmsystem och liknande, är räntan på sedlar och mynt i praktiken negativ. Det i sin tur minskar betydelsen av nollränterestriktionen.
Hittills har dock ingen centralbank provat att använda sig av en negativ styrränta, som i praktiken skulle innebära att centralbanker betalar banker för att de ska låna pengar. Detta trots att det låga resursutnyttjandet har gjort att penningpolitiska modeller i flera fall, bland annat i Sverige, har argumenterat för påtagligt negativa styrräntor. Det betyder att det ännu finns åtminstone något av en nollränterestriktion.
"Hade det inte varit någon nollränterestriktion över huvud taget så skulle negativa räntor vara ha varit lämpligt, men jag skulle vara nöjd om man skulle börja med att gå ned till noll. Sedan kan man börja diskutera om man kan gå ned lite till - kan man gå ned till minus 10 eller minus 15 kanske?", säger Lars EO Svensson.
Han förordar dock inte att styrräntan ska sättas enligt några mekaniska penningpolitiska regler. Det som är viktigt är att utifrån de ekonomiska prognoserna välja en räntebana som gör att prognosen för inflationen och resursutnyttjandet ser så bra ut som möjligt, det vill säga att inflationen stabiliseras runt målet och resursutnyttjandet normaliseras.
"Det är snarare en kurva man följer, mer än att följa någon bestämd ränteregel", säger Lars EO Svensson.
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\11\12\361560§ionid=Privatekonomi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar