söndag 1 februari 2009

Money Supply, Velocity and Confidence

Peter Schiff utsätt för tillfället för hård kritik som i princip går ut på att visserligen så hade han rätt om börs och hus bubblan men han har haft helt fel vad gäller antagandena om kommande inflation, dollarförsvagning och styrkan i de nya tillväxtekonomierna.

Kanske en av de mer högljudda kritikerna utgörs av Mike Shedlock, investment advisor på Stitka Pacific Capital Management (se länk för hans kritik mot Sciff)

Time will tell men frågan är om inte Mr Shedlock är lite tidigt ute i sin kritik? I tidigare inlägg se Quantative Easening så talade vi om att penningmängden är en faktor viktig för defenitionen av möjlig inflation men att ffa det som på Engelska kallas Velocity of money dvs pengarnas omsättnings hastighet är det som definerar om det blir inflation eller deflations tendenser.

I den sk Confidence model så blir förtroendet för valutan det som avgör. Om marknadens aktörer ser stora risker med att hålla en valuta och om man tror att utfärdaren av valutan inte är solvent eller riskerar att inte vara solvent så lämnar man valutan för att istället placera sig i andra tillgångar. En av de orsaker ex som fick Tysklands valuta att komma in i hyperinflation var när landets största finansiär och köpare av Tyska obigationer, Frankrike av politiska skäl (man såg sig hotad av det man uppfattade som Tysk militär upprustning) slutade köpa Tyska statspapper.

I en sk monetär modell så kräver kreditorer ständigt högre ersättning för att kompensera för möjlig framtida valuta nedvärdering när man ser att valuta utgivaren ständigt måste trycka mer pengar för att betala sina löpande utgifter. Dessa kostnader stegras sedan succesivt i en allt snabbare takt tills dess att valutan helt ersätts med en ny.

Hur man än vrider och vänder på frågan så kan man bara konstatera att USA idag tekniskt redan är i konkurs, att man febrilt trycker mer och mer dollars och att USAs tidigare finansiärer dvs köpare av statspapper ffa Kina men även Ryssland och de olje producerande staterna givet de utmaningar de har nu i sina egna ekonomier har bättre nytta av pengarna i sina egna länder och därför framöver kommer att vara mindre motiverade av att köpa riskfyllda amerikanska statspapper till 0% ränta. Givet dessutom hur ansträngda de tidigare så köpstarka amerikansk konsumenterna kommer att vara framöver så ger även detta än mindre anledning för tidigare till USA exportberoende länder att stimulera den amerikanska expansionen.

Redan om ca ett år beräknas Kina att ha värdens största inhemska konsumtions marknad och med detta har man då gått om USA som den vikigaste markanden i världen. Denna process skyndas ny bara på av det vi nu ser hända framför oss relaterat till finanskrisen.

Ett annat problem är själva storleken på USAs upplåningsbehov och det handlar nu om ca $2 triljoner varje år som USA måste försöka snurra runt.

Då återstår snart bara för Amerikanerna att själva köpa sina statspapper och genom sk monetizing av debt trycka nya pengar för detta ändamål, eftersom man idag ligger rejält back i sparandet. Det finns helt enkelt inga pengar att ta av. Man kan tillägga att det finns ingenting lika inflationsdrivande som just monetizing av debt. Samtidigt så finns det ingenting mer attraktivt för upp över öronen skuldsatta politiker att försöka minska sin skuldbörda genom inflation och genom att medvetet försöka ned värdera sin valuta.

Visst de nya tillväxtekonomierna har påverkats av den globala ekonomiska nedgången. Men till skillnad från USA så har dessa länder stora sparande överskott och det finns pengar att ta av när man nu sätter igång med at stimulera sina egna inhemska ekonomier.

Så låt oss vänta lite med att dra slutsatser likt de Mr Schedlock nu gör..

Peter Sciff was wrong
http://globaleconomicanalysis.blogspot.com/2009/01/peter-schiff-was-wrong.html

Quantitative Easening
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2008/12/quantitative-easening.html

There is a Time Bomb in There Somewhere
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/01/theres-time-bomb-in-there-somewhere.html

Inga kommentarer: