Billig glukossirap framställd från främst majsstärkelse ersätter nu alltmer vanligt socker i både godis och livsmedel
Glukossirap och stärkelsesirap utgörs av glukos som har maximalt GI och maximal blodglukoshöjande effekt
Glukossirap bidrar avsevärt mer än vanligt socker till uppkomst av diabetes och fetma för barn och vuxna
Glukossirap bidrar även avsevärt mer till glykosylering och därmed till ateroskleros och risker för hjärtinfarkt Effektivaste sättet att minska hälsoriskerna är att välja bort godis och livsmedel med glukos i innehållsförteckningen
Effekter av glukossirap: Utbyte av vanligt socker mot glukossirap kan kanske fördubbla den negativa effekten på övervikt, insulinresistens och ateroskleros. Orsaken är ett högre GI och att en större mängd behövs för att ge samma söthet. Effekterna förvärras genom att godis och andra sötsaker tas mellan måltider och därför ger fler insulintoppar.
Förbisett problem: Hälsoriskerna med socker är numera allmänt kända, men skillnaderna mellan glukossirap och vanligt socker har knappast alls belysts. En förklaring kan vara komplexiteten i kedjan livsmedelssötning, handelns utbud, kolhydratkemi, kolhydratmetabolism och biomedicinska effekter av kolhydrater.
En annan orsak kan vara att forskning inom EU vanligen samfinansieras med näringslivet och därför lätt blir okritisk i för näringslivet känsliga frågor.
Barn och etik: Eftersom glukossirap i hög grad finns i godis blir barn och tonåringar särskilt utsatta. Barn till föräldrar med låg utbildning och inkomst drabbas värst. Detta förstärks av att andelen glukossirap är högst i billigt godis.
Marknadsföringen riktar sig ofta till barn med t ex bilder på djur. På hemsidan för Haribo kan man se hur ett ledande godisföretags marknadsstrategi gentemot barn kan se ut i dag.
Frukt och etik: Mindre mängder glukos får vi naturligt främst från frukt men då tillsammans med viktiga antioxidanter och andra vitalämnen. Marknadsföring av godis till vuxna och särskilt kvinnor siktar ofta in sig på att skapa associationer till nyttig frukt med t ex aromtillsatser. Ett exempel är ”Juicy” från Malaco. En klassiker är geléhallon som särskilt Cloetta nu fyller med glukossirap.
Sanering: Handeln har möjligheter att hälsoprofilera sig genom att välja bort livsmedel som innehåller glukossirap. Både butiker och kiosker kan också välja bort de värsta slagen av godis med glukossirap. Kaféer har ofta några få sorter av godis. De kan därför lätt välja bort gelatingodis, kolagodis och toffeegodis med glukossirap. Där godisautomater från t ex Selecta fortfarande finns kvar kan man begära att sirapsgodis tas bort. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/26402.pdf
På tal om godis. Det gjordes en brittisk undersökning där man kom fram till att azo färgämnen gjorde barn hyperaktiva. Förslag att förbjuda azo inom eu gjordes. Men resultatet blev ett urvattnat direktiv om att varningstext måste finnas om produkten innehåller azo färgämnen. http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/tillsatser/azo/azoindex.htm
azo färgämnen var förbjudna i Sverige innan inträdet i EU. I samband med at vi kom in i EU så tvingades vi dock att ta bort detta förbud. Bryssel och den centraliserade administrationen i EUs är Livsmedels, läkemedelsindustrin och kemiindustrins våta dröm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar