Det är lätt att sätta i halsen när man läser Marc Farber nedan men jag har följt honom i många år och han har alltid mycket värdefullt att komma med.
Just nu är det mycket fokus på Grekland och dess fantastiska underskott men läget är även illa i de andra sk PIIGS (Purtuga, Irland, Italien Grekland, Spanien) staterna. Och på samma sätt som många verksamheters böcker idag kokas till höger och vänster, bokföringsregler ändras och värderingar sätt inte till marknads värde utan fiktiva värden, derivat omvandlas till lån osv så visar det sig att även länder har agerat i vissa fall tom nästan kriminellt i uppsåt att förbättra sina siffror.
Som sagt, mycket fokus ang. just detta relaterat till just Grekland men många kanske idag inte tänker på att även ex Italien betett sig även de högst försåtligt när man inför Euro inträdet helt sonika sålde av delar av sin statsskuld till det Italienska postverket och på så sättet klarade man av EUs finansiella mål. Väl inne i Eurosamarbetet och givet den trygga uppbackningen av detta kunde sedan den Italienska staten, inte minst genom lägre räntor, sätta igång en expansiv ekonomisk politik samtidigt som man tog tillbaka skulden som temporats placerats hos postverket. Detta lär fö. ha varit en av de ”bästa” finansiella transaktioner/affärer som någonsin gjorts.
Sedan om det ffa just nu talas om den prekära ekonomiska situationen i de sk PIIGS länderna så tycker i alla fall undertecknad att situationen sannerligen inte är särdels mycket bättre i ex länder som England och USA.
USAs egentliga underskott, och om man då inkluderar allt det som idag inte ingår i de officiella underskotten utan man tar med saker som ex kostnaden för Katrina reparationerna, Irak kriget och inte minst medicare och social security ligger istället enligt Amerikanske professorn Kotlikoff på idag över $70 trillioner.
En siffra som dessutom nu under senaste krisen dessutom växer och därmed kan man faktiskt argumentera för att USA som land eg och i realiteten är bankrutt. Detta representerar underskott av en dignitet som eg. politiskt sett är omöjliga att ta sig ur på annat sätt än att medvetet försöka inflatera bort skulden. I USA leder annars staten Kalifornien ligan vad gäller största underskotten och även de tror att räddningen kommer att ligga i att utfärda obligationer för att kunna finansiera sina underskott. Skattehöjningar röstade Kalifornien emot.
“The real liability facing our government is $70 trillion. This represents the present value difference between all the government's projected future spending obligations and all its projected future tax receipts”
http://www.forbes.com/forbes/2008/0929/034.html
"Thanks to this off-the-books pyramid scheme, the U.S. is short $70 trillion, in present value, to pay for future spending not covered by future taxes"
http://www.kotlikoff.net/sites/default/files/Bloomberg111308.pdf
Global Correction on the Way
"In the developed world we have huge debt to GDP, in terms of government debt to GDP and unfunded liabilities that will come due," Faber said in a live interview via telephone. "These unfunded liabilities are so huge that eventually these governments will all have to print money before they default."
http://www.cnbc.com/id/35332965
Farber Video
http://www.cnbc.com/id/15840232/?video=1409986641&play=1
Man kan sammanfatta detta eg bara på ett sätt - vad som from nu kommer att hända avgörs i stort sett av världens obligations handlare.
Västvärldens politiker har satt sig i en situation där inte de längre kan avgöra sitt lands framtid. De svenska Bankernas massiva härjningar i Baltstaterna har nu resulterat i att man tvingas till massiva lönesänkningar för offentlig anställda, neddragna pensioner, skolor läggs ned och vården ges mindre medel. Island försöker en annan väg när de vägrar att erkänna sina skuldåtaganden eller att betala tillbaka.
Allt detta är ett förspel av vad nu håller på att så sakteliga rullas upp för större och mer "etablerade" stater. Mitt antagande är att denna typ av åtgärder kommer vi att se relaterad alla dessa ovan nämnda länder givet att det fysiskt blir omöjligt för marknaden att täcka den mängd av obligationer som from nu kommer att pumpas ut på marknaderna och givet detta följer naturligtvis allt högre räntor.
Idag finansierar USA sina underskott rullande bla med korta obligationer med låg ränta. Frågan är hur länge detta kan hålla och vad som då blir konsekvenserna om det inte håller?
Sedan och för att ytterligare spå på allt detta elände så ligger hela tiden och lurar i bakgrunden hela den problematik som kan relateras till den fortfarande och trots krisen, växande derivat handeln.
Derivat handeln fortsätter att växa trots finansiella krisen. I USA har nu enligt senaste kvartals mätningarna derivathandeln vuxit med ca 1% motsvarande ca 1 och en halv trillion dollars. Globalt värderas nu derivat handeln till ca $600 trillioner, varav ca 204 trillioner bara i USA. I USA ligger 97% av dessa derivat hos fem aktörer där tre aktörer har ca 80% av dessa, JP Morgan, Goldman Sachs och Bank of Amerika varav den största är JP Morgan med ca 30% av alla derivat. JP Morgan har idag motsvarande $1.7 trillion i tillgångar och $80 trillion i derivat.
Senaste finanskrisen har resulterat i att finans marknaden har centrerats ytterligare och de stora aktörerna har blivit ännu större. Därmed betydligt större risk.
Det var när fd Treasuries Secretary Hank Paulson insåg omfattningen av denna helt oreglerade och helt o transparenta marknad som de förslog det omöjliga i att försöka isolera de dåliga lånen liknande dålig bank principen som vi lyckades med i Sverige på 80 talet.
CSPAN Rep Paul Kanjorski Reviews the Bailout Situation
Rep Kanjorski gives his perspective on the bailout, it is especially interesting to hear how the money market drawdown threatened to collapse the entire world economy in 24 hours back in the fall of 2008, which was the motivation for the first 350 billion.
http://www.youtube.com/watch?v=pD8viQ_DhS4
Viktigt är att 85% av dessa derivat sedan är i någon form ränte relaterade. Vad som nu händer med valutorna, obligations marknaden, länders finansierings upplägg och möjligheter kommer att avgöra varthän räntorna tar vägen. Med dagens räntemiljö som historiskt sett är den lägsta vi någonsin sett är det därmed klart att stigande framtida räntor med största säkerhet kan komma att utlösa en ny derivat driven global finansiell härdsmälta.
Nedanstående dokumentär är en lika otäck som nödvändig att se redogörelse för historiken kring derivat marknadens explosiva tillkomst.
The Warning - Brooksley Born's side of the financial collapse
Brooksley Born, former appointed head of the CFTC (Commodity Futures Trading Commission) talks about the derivatives dark hidden market. Also about disagreements with Alan Greenspan and his cohorts. This documentary should be seen by every person who uses money to better understand what happened when the economy collapsed. The full broadcast can be viewed at www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/warning/view/
PS. hur mycket är eg. en Trillion dollar? Om du sedan den dagen Jesus föddes, för nu 2.010 år sedan, och för varje dag som gått sedan dess spenderat en miljon dollar om dagen skulle du ändå idag fortfarande ha kvar 25% av din ursprungliga trillion dollar...DS.
Sedan parallellt med denna utveckling som berör större delen av den utvecklade världen ser vi nu att tillväxtekonomierna i en allt accelererande hastighet fokuserar på tillväxt av sin reala ekonomi. Detta dock samtidigt som ex Kina i absoluta tal och på område efter område blir världens största marknad, idag redan världens största bilmarknad, om några år största inhemska konsumtions marknad dvs. större än USA så ser vi att den parabla utveckling som dessa länder påbörjat knappt ändå har börjat.
Gör en overlay över dessa nya ekonomiers ekonomiska utveckling med den för de industrialiserade ländernas sedan efterkrigstiden och man ser tydligt hur mycket mer av tillväxt dessa nya ekonomier representerar kommande två till tre decennier. En ekonomi som den Kinesiska som har som ambition att växa med i snitt 8% årligen innebär det en fördubblad BNP tillväxt på mindre än 10 år. Och som sagt redan idag i absoluta tal i Kina största marknad på flera områden. Kinas dominans kommer att bli formidabel i världsekonomin om denna utveckling fortsätter i ytterligare 30 år.
Men det handlat inte bara om Kina utan vi har total mer än 3 miljarder människor i BRIC (Brazil, Russia, India, China) länderna, eller lite drygt hälften av världens befolkning som nu på samma sätt drömmer om det vi i väst tar som självklart i form av elektricitet, rinnande vatten, avlopp, ljus, värme, kylskåp, bil, dator, tv och telefon.
Det är en dröm som när väl den fått fäste inte så enkelt låter sig hållas tillbaka. Snarare är det nog så att de politiker som i dessa länder inte infriar dessa förhoppningar kan se sin maktbas kraftigt eroderas. Politiker i ett land som ex Kina blir helt enkelt tvingade att jämt fördelat över regionerna skapa ekonomisk tillväxt som eg. det enda sätt att garantera politisk stabilitet i hela detta stora land.
Kombinera dessa två trender dvs. västvärldens finansiella obalanser och formidabla underskott med kraften av den reala ekonomins tillväxt i resten av värden och kanske kommande decenniers gemensamma nämnare kommer att stavas inflations tryck? Där västvärdens ekonomier, i allt högre grad, kommer att försöka utnyttja inflationen som ett sätt att minska ned sina totala skuld åtaganden samtidigt som tillväxtekonomierna med sina aggressiva satsningar att bygga upp infrastruktur och produktion kommer att skapa flaskhalsar i alla led relaterat till få fram tilläckliga resurser, energi och råvaror i den omfattning som kommer att krävas för att säkerställa en ekonomisk utveckling i den takt som befolkningarna i dessa länder kommer att kräva.
Hans Rosling: Asia's rise -- how and when
Hans Rosling, professor of global health at Sweden's Karolinska Institute, forecasts 2048 as the year that China and India will (re)claim their places as the world's dominant economic forces, as determined by average income per person.
http://www.youtube.com/watch?v=fiK5-oAaeUs
I ljuset av allt detta kanske man kan fråga oss vad vi och våra barn i Sverige går för en framtid tillmötes? Häréns vinkling att det är nyskap snarare än kunskap som kan komma att bli det som utgör vår framtida konkurrens fördel tror jag personligen har stora poänger. Här har vi dessutom som Européer en idégrund och tradition sedan reformationen, renesancen, upplysningstiden och den Franska Revolutionen att falla tillbaka på. Något som endast svårligen kan sägas gälla i så extremt feodala kulturer som de Asiatiska.
Häréns påstående - att värdet på kunskap och akademisk kunskap minskar samtidigt som värdet på fantasi ökar - tål onekligen att reflektera över.
Fredrik Härén Kunskapens dag - Hela föreläsningen del 1
http://www.youtube.com/watch?v=yH6-ihF2E48
Fredrik Härén Kunskapens dag - Hela föreläsningen del 2
http://www.youtube.com/watch?v=ohHNONAbheE&feature=related
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar