"Är det verkligen sant att svenska barn av idag rör sig alldeles för lite och mycket mindre än barn gjorde förr?
Nej, den väletablerade "sanningen" är i själva verket en myt. Det visar en studie av Michael Sjöströms forskargrupp vid Enheten för preventiv nutrition vid Centrum för nutrition och toxikologi, Novum.
När det gäller barnens rörelsevanor fick forskarna fram flera intressanta resultat. Barn i 9-10-årsåldern är spontant aktiva på ett hälsofrämjande sätt under i genomsnitt mer än 200 minuter per dag.
- Dagens barn har exakt samma fysiska prestationsförmåga som barn hade för 50 år sedan. Barn upp till ca tio års ålder tycks ha en inneboende drivkraft att röra sig så mycket som de behöver.
Forskarna såg också att skolidrotten, till skillnad från vad många tror, har relativt liten betydelse för barns aktivitetsmängd. Under en vanlig idrottslektion rör barnen sig på en hälsobringande nivå under 6-8 minuter.
- Varje rast rör de sig lika mycket så sammantaget har rasterna större betydelse för aktiviteten, förklarar Michael Sjöström.
Han efterlyser mer forskning innan politiska beslut med långt gående konsekvenser för barns och vuxnas vardagsliv och hälsa fattas.
- Hur stor del av överviktsproblemet beror på det påstådda stillasittandet hos barn? I vilken omfattning påverkar aktivitet under barnaåren hälsoutvecklingen i vuxen ålder? Om allt detta behöver vi mycket mer kunskap.
- Vår forskning tyder hittills på att det är bland äldre och andra vuxna som man kan åstadkomma hälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet. Sannolikt borde vi fokusera mer på insatser i dessa åldersgrupper istället för att projicera de vuxnas problem på barnen.
Och sedan den intressanta kommentaren:
För att bekämpa de växande problemen med övervikt i vårt samhälle bör man, menar Michael Sjöström, koncentrera sig mer på att förbättra matvanorna än på den fysiska aktiviteten."
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=30644&a=84953&cid=30820&l=sv
Så givet att den inte är barnens rörelse och fysiska aktivitet som har förändrats de senaste 50 åren hur har då våra matvanor förändrats under dessa år?
Det kan ju vara intressant att klippa ut följande historiska fakta rörande utvecklingen av dietist yrket, dvs de som ger råd om hur vi bör äta:
"I Sverige inrättades de första dietisttjänsterna på 1960-talet, företrädesvis på de stora sjukhusen. De första dietisterna var ekonomiföreståndare eller hushållslärare, som vidareutbildat sig till dietist. 1978 startade en reguljär högskoleutbildning och därefter har yrkeskåren utökats och arbetsfältet har utvidgats. Dietister arbetar nu även i primärvård, kommuner, inom statliga verk, livsmedels- och läkemedelsindustri samt inom forskning. De flesta finns dock inom öppen och sluten hälso- och sjukvård och arbetar med nutritionsbehandling. Ursprungligen var arbetet till stor del inriktat mot livsstilsrelaterade sjukdomar. Under senare år har yrket breddats med tjänster till exempel inom högspecialiserad vård med inriktning mot prevention och behandling av malnutrition. Dessutom har det totala antalet tjänster ökat.
1977 bildade dietisterna en egen yrkesförening. Dietistorganisationen kallades då Sveriges Kliniska Dietisters Förening, SKDF, eftersom de flesta dietisterna då arbetade på sjukhus. 1984 ändrades namnet till Dietisternas Riksförbund, DRF, eftersom arbetsfältet för dietister breddats."
Dietisternas Riksförbunds logga består av en orm som slingrar sig upp runt ett vete ax, Livsmedelsverkets logga är en brödkaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar