Denne analytiker har missat det faktum att man just nu är i hög färd med att manipulera alla fiatvalutor, i stort sett utan undantag. När värdet på valutor sjunker så går med detta värdet på de reala värdet upp. Men i realiteten är det pappers valutor som i snabb takt närmar sig värdet noll medans reala tillångar behåller sina värden. I de fall man inte genom pappershandeln av de reala tillgångarna fiktivt kan minska värdet även på dessa. Så som ex senaste åren skett i guld där man haft ett lågt pappersvärde på guld alltmedans det blivit allt svårare att få fysisk leverans samtidigt som produktions kostnaden för guldet legat over marknadsvärdet. Förklara marknadsmekanismerna i detta, dvs att det finns så lite fysiskt guld att det inte går att få tag på samtidigt som producenterna går back för att ta upp guldet ut marken. Tilläggas kan att sedan Federal Reservs införande 1913 har värdet av dollarn skjunkit men 95%.
Att nu valutor synkroniserat sjunker tillsammans gör att visserligen deras inbördes relation till varandra kan se relativt oförändrade ut men gentemot den reala världen så sjuker de, tillsammans.
Sedan är det lite tjafs i kulisserna där länder med underskott så stora att de aldrig kan betalas av utan hjälp av en rejäl säkning av den egna valutan vill att länder med stora överskott skall öka sitt relativa valuta värde och på så sätt hjälpa underskottsländena att beta av sin skuld. Men även detta ger i så fall ett inflationstryck när de länder som har överskott exporterar till de länder som har underkott varor som efter en valuta uppjustering kommer att kosta mer.
Så just nu tryckts det pengar i absurdum där nu nästa puck ex för amerikanska staten blir att finansiera alla stater som nu inte längre klarar att finansiera sig själva. Massa papperspengar flöda ut men ingen annan än den egna staten vill längre köpa vare sig stats eller "kommun" obligationer. Det finns bara två ställen dessa pengar kan ta vägen - till börsen eller till reala tillgångar, fastigheter exkluderat. Det sista undantaget naturligtvis har så här långt dock inte varit relevant för den svenska bostadsmarkanden. Allt medans pengarna reala köpkraft raderas i takt med att det ständigt trycks nya.
Den Japanska centralbanken som utnyttjade QE så extensivt under så många år var mycket aktivt behjälplig som bekant att skapa bubblor på andra håll i världen så som den amerikanska fastighets bubblan till exempel. Pengar som skapas ur tomma intet förvinner inte bara i tomma intet. Istället skapar nu den svenska riksbanken en rejäl bostadbubbla i vårt land genom en helt tok felsatt ränta.
Nordeas globale chefsekonom Helge Pedersen varnar för en överhettad råvarumarknad. Om trenden fortsätter finns det risk för stigande inflation och lägre tillväxt.
Nordeas högste chefsekonom Helge Pedersen är inte särskilt orolig för vare sig bostads- eller börsbubblor. I stället ser han med oro på att råvarupriserna stiger snabbt trots att världsekonomin inte fullt ut återhämtat sig från finanskrisen.
Att de högre priserna framför allt skulle bero på ökad efterfrågan från tigerekonomierna Kina och Indien, avfärdar han.
I stället anser Nordeas globale chefsekonom att prisökningarna beror på spekulation, där allt fler investerat i olika typer av råvaror som kaffe, spannmål, bomull, olja, metaller med förhoppningen om hög avkastning. De låga räntorna och världsmarknadens överlikviditet bäddar för detta.
”En spekulativ bubbla verkar vara antågande”, säger Helge Pedersen.
Särskilt oroande är oljeprisökningen de senaste månaderna.
”Detta kan du inte förklara genom normala prismodeller”, säger han.
Det senaste halvåret har spotpriset för brentolja stigit med 34 procent från 72 till över 95 dollar per fat.
Om priset för brentolja skulle överstiga 125 dollar fatet räknar han med att återhämtningen i världsekonomin får sig en allvarlig törn. Det var efter så höga prisnivåer (i reala termer) som den andra oljekrisen i slutet av 1970-talet och finanskrisen 2008 bröt ut.
”Höga oljepriser verkar dämpande på ekonomin. Jordbruksbranschen, transportsektorn och hushåll påverkas direkt negativt”, säger han.
http://www.di.se/
The Record of the Federal Reserve
A) From 1776 to 1912 (136 years), the value of the dollar, relative to the Consumer Price Index, increased by 11%. A dollar could buy 11% more goods in 1912 than in 1776. Thus, if in 1776, you sat on your savings pile of $1,000,000 for 136 years, it would then be worth $1,110,000 in purchasing power (it will have appreciated in value by 11%). A loaf of bread for Thomas Jefferson cost the same as a loaf of bread for Lincoln 50 years later and again the same for J.P. Morgan 50 years after that.
B) The United States Federal Reserve was created in 1913. The stated purpose of the Fed, by its own definition taken from its website, is to "conduct the nation's monetary policy by influencing money and credit conditions in the economy in pursuit of full employment and stable prices." Note that "stable prices" is another way of saying "stable dollar," they are two sides of the same coin (couldn’t resist the pun).
C) Then after The Fed’s creation, from 1913 to 2008 (95 years), the value of the dollar, relative to the Consumer Price Index, decreased by 95%. A dollar could buy 95% fewer goods in 2008 than in 1913. Thus, if in 1913, you sat on your savings pile of $1,000,000 for 95 years, it would then be worth only $50,000 in purchasing power (it will have depreciated in value by 95%). One would now need to pay about 20X more than J.P. Morgan for one’s bread. Ask my mother how much the price of milk has increased just in the last ten years alone.
In other words, the value of the dollar remained extremely stable for 150 years, then The Fed was created in order to "stabilize the value of the dollar" and the result has been a 95% devaluation of the dollar in less than 100 years following its creation. Below is a graph of this history, which I’ve marked with the year 1913 so you can see the change. The graph is also marked with the years of decoupling from the gold standard, as no examination of dollar value would be sound without such mention.
http://www.lewrockwell.com/orig10/voorhees1.1.1.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar