lördag 14 februari 2009

Vendeltid - statsbyggartid?

Vi har tidigare på denna blogg talat om den intressanta tid som vanligtvis brukar betecknas som "Vendeltid" dvs ca 550-800 e Kr. Helt klart är att någon typ av ny kultur etableras som uppenbarligen dels har andra gravskick, företrädelsevis båtgravar runt omkring ex Vendel, Valsgärde, Ulltuna, Tuna i Alsike, Tuna i Badelrunda och Norsa i Köping. Likhetena med de fantastiska fynden i England, Sutton Hoo på Östangliens kust visar en tydlig koppling till fynden i Mälardalen. Så tydligt är att det fanns en stark kulturell koppling och utbyte mellan just Mälardalen och England.

I en ny bok som Mats G. Larsson skrivit berättas om just detta med utgångspunkt från den runsten som hittades i Borresta, Orrkesta i Uppland ca 1860 där texten kortfattat löd: " ”Men Ulf har i England tagit tre gälder. Den var den första som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut.”

Så här skriver Torgny Nordin i Svd i sin recension av boken:

"Fast intressantare än personhistorien är egentligen belysningen av förhållandet mellan de skandinaviska länderna och England under vikingatiden. För den historia författaren skildrar handlar i själva verket om den tid då Nordsjön i det närmaste var ett nordiskt innanhav, och då norröna härskare styrde över hela Nordatlanten. Och att många svear deltog i vikingatågen till England vet vi genom det trettiotal runstenar som idag är funna i framför allt Mälardalslandskapen och Småland. "

Sedan vad gäller Nordins fråga :

"Under vikingatiden var långtifrån alla i Skandinavien vikingar. De flesta höll sig i själva verket hemma och skötte sina gårdar och sitt jordbruk. Därför måste man fråga sig vilka socioekonomiska förhållanden som gjorde det möjligt för alla dessa arbetsföra karlar – av vilka Ulf från Borresta endast var en i mängden – att lämna sina sysslor när de måste ha behövts som mest. Förhoppningsvis återvänder den flyhänte Mats G Larsson till den frågan i senare böcker. "

Så har väl många tidigare behandlat just denna socio politiska företeelse. Inte minst Maja Hagerman i "Spåren av kungens män"?

Lite förenklat går detta i princip ut på följande: Kungen är omgiven av män från höga ätter som samtliga har det gemensat att de inte äger land. Istället är det förste sonen i varje familj som äger, tilldelas allt genom arv. Detta är den princip som används för att säkerställa att inte gården riskerar att splittras upp och delas ut genom arv till allt för små plättar över tiden. Så de arvslösa måste hitta en egen försörjning utanför gården. För en ätteman (senare Adeln) finns bara två ärbara sätt till rikedom och det är dels genom att äga land eller som soldat. Äger man inget land är det genom krig och plundring som inte bara rikedom utan även ära (en mans ära var viktigare än livet självt i vår för kristna kultur) erhålls. Så den klick av unga hetsporrar som omger kungen driver ständigt på denne till att ge sig ut på erövrings krig och plundringar. Att sitta hemma och inte få något gjort och sedan dö sotesängen var inget alternativ för dessa män som utan ära och utan att på detta sätt genom plundring ha tillskansat sig rikedom inte ens kunde räkna med att bli gifta. För att tvingas hålla sig väl med dessa hetsporrar mer eller mindre tvingades kungen regelbundet om inte själv delta så i alla fall stötta nya plundrings äventyr.

Lite paradoxalt blir det just under det vi kallar Vikinga tiden där vår förkristna kultur i just England möter ett vid det laget redan väl utbyggd kristen samhälls apparat där den kristna administrationen hittat ett nytt sätt till att generera rikedomer för sin elit som innebar att de inte hade samma behov av att söka sig utåt för att roffa åt sig andras rikedomar.

Genom att istället administyrativt dela in landet i midre regioner och delar där kyrkan var den centrala administrativa kraften kunde istället alla landets innevånare fås till att betala skatt och avgifter som sedan samlades in till "fromma" för den statsbildning som med detta såg dagens ljus. Kungen sas blev mindre tvungen att ständigt foga sig efter sina "kungsmän" och kunde med detta istället mha avdra metoder bygga upp en maktbas.

När sedan detta "system" och värdegrund genom att påverka de nordbor som reste till England överfördes även till våra länder i samband med våra länders kristnande - då blev det slut på Vikingatiden.

Så paradoxen ligger i att de erövrare som kom över Nordsjön till England och som med våld där tilltvingade sig rikedomar besegrades i realiteten sedan av något så subtilt som nya tidens värdegrund och statsbyggar ideal när dessa succesivt infördes i även deras egna regioner.

Dock att enda acceptabla formen för en Svensk herreman att tjäna sitt uppehälle var genom att antingen äga land eller som krigsman och under inga omständigheter som finans eller handelsman var ideal som höll i sig betydligt längre än så. För de av er som läst ex Stig Ramels memoar "Pojken i Rummet" så var det intressant att i recensionen till denna läsa en finlands svensk kritikerns omdöme där han beklagade att det svenska samhället, genom Adelns motvilja till andra karriärer än inom det militära och som landägare, frånhållits betydande resurser som annars kunna konstruktivt bidragit till samhällets fromma. Ramel som själv var Baron och var som en av de första generationer från Adeln att mer aktivt ta del i samhällslivet inom andra sektorer och givet det denna man under sin levnad lyckades åstakomma ansåg denne recensent var ett konkret bevis på nyttan av detta. En trend som nu med senaste försvarsbudgeten definitivt förstärkts?

Tre gälder i England : i vikingars kölvatten över Nordsjön
Redan då runstenen rensats från nässlor, murbruk och krossat tegel kunde upphittaren se att den var något utöver det vanliga. Det var en stenkrönika om stora händelser som timat för länge sedan. I bara några få ord sammanfattades ett par decennier av nordeuropeisk storpolitik. Det var de nordiska anfallen på England under vikingatiden som omtalades, och den man stenen en gång restes över hade varit med på tre av dem.Med utgångspunkt i en svensk runsten berättar Mats G. Larsson om vikingarnas ständigt återkommande erövringståg till England under decennierna kring år 1000 och om deras bakgrund i äldre härjningståg längs Västeuropas kuster, expeditioner som inte är omtalade i några stenkrönikor men väl av historieskrivare bland de hemsökta folken.
http://www.bokus.com/b/9789173532747.html

Runsten bär vittne om våld
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2457015.svd

Spåren av kungens män
http://www.majahagerman.se/Sparenavkungens.html

Beowulf kvädet - en gotländsk historia skriven i east Anglia?
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2008/12/beowulfs-kvdet-en-gotlnsk-historia.html

Vendel, Sutton Hoo och East Anglia
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2008/12/vendel-sutton-hoo-och-east-anglia.html

Svearnas härkomst
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2008/11/svearnas-hrkomst.html

Inga kommentarer: